Più che puoi – Eros Ramazzotti, Cher
Più che puoi – As much as you can

Brisighella! Här är vi nu, i hjärtat av Italien. Det är en vacker, om än något förfallen stad. Fast på något sätt spelar det ingen roll, det gamla är vackert här, det är som det ska, vittnar om något stort som fanns i en svunnen tid. Tradition, kultur och liv som vävts samman till en färglad gobeläng. Men backarna är branta och solen är varm, frukosten är ungefär som väntat och all annan mat är god.
I förrgår hann vi förutom cyklingen med att gå upp till stadens klocktorn och till fästningen som ligger en bit ovanför vårt hotell. Vyerna är hisnande vackra och det är svårt att fånga allt på bild på ett rättvist sätt. Dessutom kvittrar fåglar och det doftar blommor nästan överallt.
I natt sov jag som en kratta och därför tog jag en dags paus från cyklandet. Tyckte jag hade råd med det. Vi har ju en hel vecka kvar och jag ville skriva lite.


Lämna en kommentar