Coffee & TV – Blur

Livet, jag erkänner jag är inte alltid så bra på att balansera det på ett effektivt sätt. Vet inte riktigt vad som gick fel igår, kanske tränade jag alldeles för hårt, alldeles för sent, eller så var det något hormonellt. Somnade ungefär klockan 3 och innan det hade jag nästan som frossa, frös från insidan trots att jag var varm och de vanliga metoderna för snabbare sömn hade ingen effekt. Så jag låg och lyssnade på Shuggie Bain tills jag vaknade vid 5 och insåg att jag faktiskt hade sovit ett tag. Hurra!

Shuggie Bain skulle kunna vara en deprimerande bok, den handlar i stort om ett land i ekonomisk kris, om utbredd arbetslöshet och alkoholism. I det lilla så handlar den om en pojke som växer upp i sviterna av allt detta, med en alkoholiserad mor och en frånvarande far i ett samhälle som inte kan tolerera att han är annorlunda, att han är en fjolla. Det är hjärtslitade att läsa om hans liv som medberoende litet barn, som redan som sjuåring lär sig lägga undan från mammans socialbidrag för att kunna köpa mat eftersom hon annars lägger alla pengar på sprit. Det är hemskt att läsa om hur de andra barnen, och även vuxna, mobbar Shuggie och stänger honom ute från all form av gemenskap. Men jag antar att jag, precis som han, hela tiden hoppas att det kommer bli bättre och det hoppet gör det hela uthärdligt.

Jag kan inte låta bli att tänka på Édouard Louis uppväxtskildring i en av Frankrikes smutsiga småorter. Alkoholism, våld och homofobi går hand i hand även i denna bok även om den är skriven på ett annat sätt.
Kanske är det vetskapen om att böckerna är mer eller mindre självbiografiska och att författarna nu är framgångsrika och lever liv långt från det mörker de växte upp i, som gör dem så bra. De inger känslan av man alltid har möjlighet att påverka sitt eget liv. ”Kunde de ta sig så långt med så lite så vad skulle då jag kunna göra?” Men man glömmer lätt alla de tusentals andra som inte kom så långt, de som aldrig fick sin röst hörd i någon sorts media. De som blev alkoholiserade spillror av människor, precis som sina föräldrar, eller de som blev helt vanliga arbetande medborgare som går på puben eller tittar på TV och inte skriver en enda bok i sitt liv.