.. in the hearts of men

Söndag
Jag fick en flashback och mådde dåligt halva dagen igår. Kände mig deprimerad för först gången på flera månader. Det var egentligen inte bara flashbacken som gjorde mig ledsen, jag drogs in i tankar om att jag kanske aldrig kommer kunna utvecklas så långt som jag vill. Följt av känslan av tomhet och att inte vara så bra som jag tror att jag är. Dessutom knarkade jag mobilspel tills jag fick huvudvärk. Hatar att jag bröt löftet till mig själv att aldrig börja spela på mobilen, för jag visste att det inte fanns någon återvändo. Och det stämmer, även om jag oftast raderar spelen lika så snabbt igen, men sen laddar jag ner dem igen. Det är en onskefull spiral.

Känner att jag tappat gnistan, tappat tron. Inte helt men det känns som att ingenting spelar någon roll, är ändå fast i den jag är, allting går i cykler och upprepas. Jag har bara blivit bättre på att undvika smärta, men då återstår plötsligt bara mobilspelen verkar det som. Spel och gamla möbler, målarfärg och tapeter, TV, böcker, musik och podcasts. Kanske är det de senaste två veckornas förkylning som har tagit sin törn på mig, kanske är det höstmörkret. Kanske är det bristen på cykling.

Men jag fick en idé att ta bort alla sociala medier, TV och kanske ljudböcker för en månad. Fly från den digitala förgiftningen. Kanske hjälper det mot den här känslan och medföljande passivitet. Förkylningen håller åtminstone på att läka ut och snart ska jag ta en promenad i solen med en vän.