I lördags var det fest på Uplands och jag insåg vart mina uppländska rötter finns. Har ju ett förevigt-medlemskap där och det är jag väldigt glad för, för det kommer alltid kännas som hemma, även när jag inte varit där på flera år.
Under senare delen av 00-talet, efter studentexamen och flytt till Uppsala, spenderade jag väldigt mycket tid inom den delen av studentvärlden som har mer med fest än studier att göra. Att var nationsaktiv innebar en gemenskap, det innebar alkohol, billig mat och en del jobb. Jag valdes till klubbmästare våren 07 och roddade saker som gasquer och middagar för att senare bli vald till andra ärofyllda ämbeten som ärtvärd, fikavärd och kulturchef för att inte glömma marskalk! Det festades som om det inte fanns någon morgondag och det passade mig som handen i handsken. Och även om det fanns det baksidor och baksmällor så vill jag nog påstå att det var de roligaste åren i mitt liv. Uplands nation var mitt andra hem och jag var där så mycket att jag förärades epitet senior av seniorskollegiet.
I lördags var det så årets upplaga av Seniorskollegiet, följt av generationsmiddag. Temat var 00-tal och när jag gjorde mig i ordning för balunset och letade i min gamla utklädningslåda efter passande detaljer, la en tidsenligt makeup och målade naglarna knallgröna så insåg jag just detta, att det här var min tid. Så fantastiskt att få gå tillbaka och spöka ut sig i en glasigt grön nylonklänning från 2005 och dricka snaps, sjunga massor av visor och lyssna på både fyndiga tal, ordvitsar och Wijkmanska blecket! I sällskap av många av dem som var aktiva samtidigt som jag plus några andra både äldre och yngre. Jag återfick känslan av att vara på rätt plats vid rätt tid och hade roligare än på länge. Vann dessutom en sejdel med is-vatten, för att jag svarade 32 på frågan hur många vattenkranar det finns på uplands, rätt svar var 34, men ingen annan hade fler rätt. Det bästa var att jag lyckades dricka upp hela utan att kissa på mig. Isvatten är fan najs asså.
Nu ska jag lyssna på 00-talshits och vagga mig själv till sömns.





Lämna en kommentar