Jag var iväg över helgen. Till dalarna, till mamma och Sune. För att vila upp mig, umgås med familjen och vara ute i naturen. Och det var jag, ute i naturen alltså. Vi hann både långpromenad, grilla korv och plocka svamp och idag när jag kom hem så hade jag plötsligt mycket mer energi och kände mig nästan frisk.
Men långsamt, utan att jag märkte det, så blev jag mer och mer passiv och det killade mer och mer i min näsa och plötsligt slog insikten mig som en ordentlig käftsmäll: Jag är allergisk mot målarfärgen jag just täckt två väggar med mitt i lägenheten. Så lämpligt att jag tog en bild på målarburkar och en kopp te och la upp på mina stories på Instagram med texten: Äntligen en ordentlig förkylning. Som om jag visste utan att veta.
Som av en händelse hade jag köpt en ny burk färg av en annan sort i fredags, som faktiskt var billigare. Den nya sorten är åtminstone märkt med en etikett från astma- och allergiförbundet, vilken den gamla, dyra, burken inte var. Men jag vet ändå inte om jag törs måla min vägg, jag har med största sannolikhet tapet så det räcker runt om.
Just i detta nu ligger jag vaken och vädrar för fullt. Tanken på att jag långsamt förgiftas av mitt eget hem har alltid stört min nattsömn värre än grannens basgång klockan 03 på valborgsnatten. Jag brukar hävda att jag inte är rädd för att dö, men jag är plågsamt rädd för utdraget lidande. Att till exempel långsamt förgiftas utan att kunna göra något åt det. Inte ens förstå varför.
Jag känner mig så dum. Hur kunde jag köpa giftig färg? Hur kunde jag inte förstå att jag var allergisk mot färg? Hur kan producenterna vara så elaka att de gör starkt allergiframkallande inomhusfärg? Hur kan en av marknadens ledande producenter inte ha allergitestade och märkta produkter? Är det för att de är norska och tror de kommer undan? Varför reagerar ingen annan? Jag vet att jag såg en burk färg av samma märke på jobbet, tänk om de målat vårat fikarum med den färgen? Ska jag kontakta skyddsombudet? Mitt liv är slut! Jag kommer inte kunna fika med de andra längre!
Ska jag behöva flytta ut i skogen för att må bra fysiskt? Jag vill inte bo i skogen. Jag har inte ens bott i den här lägenheten i 10 månader. Men nu vet jag varför jag blev tvungen att sälja den förra: För att jag var allergisk mot färgen! Fy fan vad arg jag blir.
Vem är skyldig? Vem kan jag lägga all denna ilska på? Men det är ju även mitt fel. Jag hade ju kunna valt ett annat märke på färgen, jag hade kunnat vara mer försiktig. Varför var jag inte mer försiktig? Varför ser jag inte det som är exakt framför mig ibland? Är jag så omöjlig att hjälpa?
Hur ska jag göra med resten av lägenheten? Ska jag sätta tapet i köket också? I hallen? Och hur ska jag göra med sovrummet? Hade ju tänkt två fondväggar, nu kanske jag borde ha tapet överallt. Det blir dyrare och mer jobb. Och jag som just lagt bud på två bord och fyra lampskärmar på auktionen imorgon, kommer bli ruinerad. Men det kostar åtminstone inte som en ny cykel, så jag ska väl inte klaga. Annars kan jag ju bara låta allting vara som det är. Utom hallen då, den måste ju bli klar.
Jag måste sova, men är så gott som klarvaken, trots melatonin, extra allergitablett och alvedon. CBD-oljan är dock orörd. Börjar bli väldigt kallt om armarna som inte är under täcket. Måste kanske stänga fönstret ändå. Ge John Blund en chans till.

Lämna en kommentar