Den första delen av semestern lider mot sitt slut. Vi har avklarat årets fylla, årets bikinibränna, spontanshopping, 20 olika spritz, öl i sejdel, dirnl, lederhosen, mus-i-kant och 18 347 Snapchats. Dessutom har vi hittat sommarens internskämt; ”Berätta mer” och det bästa namnet på en tandläkarmottagning; Al dente. Men nu rullar tåget mot Wien flughafe och det är lite för varmt, svettas om knäskålarna. Men det är tur att vi åker hem nu innan den värsta hettan, eftersom min kropp inte vet hur man hanterar värme. Blir illamående och får panik, varje gång. Som tur är tar tåget bara 4 timmar och det är lätt att svalka sig där jag sitter inklämd vid fönstret, eller man vänjer sig, kanske.
Kollektivtrafiken i Österrike är nästan alltid fräschare och bekvämare än hemma, dessutom behöver man inte visa sin biljett på bussen i Klagenfurt, vilket är praktiskt. Speciellt när man glömt köpa biljett. Men vi är goda turister och köper 3-dagars i app för att på enklast möjliga sätt kunna ta oss till stranden. Max och David pratar ständigt om olika busslinjer och jag känner mig som ett bihang. Sitter med min mobil och spelar kattspel eller skickar snaps tills jag blir åksjuk.
Sedan jag blev av med min ångest så har jag blivit annorlunda på flera sätt. Är liksom inte neurotisk och orolig längre, försöker inte kontrollera mig själv utan gör det jag känner för. Det känns som min ADHD blivit bättre och sämre och jag är nästan konstant kåt.
Lyssnar på Det mest förbjudna av Kerstin Thorvall och känner mig normal och inser att det inte är så farligt, inte i jämförelse. Synd, för annars kanske jag hade kunnat bli en stor författare. Jag brukar vara så jäkla moralisk och rättrådig men utan ångest och oro så blir det annorlunda. Saker blir inte så stora och det är lättare att känna det jag faktiskt känner, inte bara ångest. Tänk så enkelt det kan vara då.
När vi kommer till flygplatsen upptäcker vi att vi inte har fått någon plats på planet. Vårt plan är överbokat och där står vi i Wien, men bokas snart in på ett annat flyg via Berlin och sen hem. Vi blir 4,5 timme försenade och får 250 € i kompensation. En OK deal ändå även om det är tröttsamt att komma hem så sent.
Och hemma är det varmt, nästan som i Klagenfurt, men inte riktigt tack och lov. Jag saknar dirndls, lederhosen, billig alkohol och dåliga skämt. Men här hemma finns andra saker som jag saknade på semestern och det är ju tur.

Lämna en kommentar