Jag såg en serie på HBO som heter DTF St. Louis. DTF står för down to fuck och det är en fantastiskt serie om en man som bara vill alla väl hela tiden, men som ändå övertalas att skaffa en app för otrohet. I andra avsnittet hittas han död och i de följande 6 så utreds hur han dog och vem det faktiskt var som dödade honom. En hjärtskärande skildring av vikten av självkärlek och andras bekräftelse. Givetvis var den uppskruvad till max men den kändes ändå trovärdig och det fanns viss igenkänning. Jason Bateman (Arrested development, Ozark) och David Harbour (Stranger things) gestaltar manlig vänskap på en helt ny nivå och Joy Sunday (Wednesday) är fantastisk i sin roll som porrpositiv utredare ihop med den uråldriga Richard Jenkins. Rekommenderas starkt. Speciellt om man gillar Jason Batemans normalknasiga karaktärer.

Och apropå självkärlek och bekräftelse så var det ett ju tag sedan jag återvände till dejtingscenen och jag har verkligen lärt mig mycket. Men nu har jag lämnat Hinge och inte orkat installera Tinder på min nya mobil. Man skulle kunna säga att jag get upp, men det låter så trist. Tycker mer att jag sett verkligheten och mig själv i vitögat och konstaterat att det inte funkar. Antingen får jag känslor alldeles för fort, eller så hittar jag hundraförtielva saker jag stör mig på och de jag faller för faller aldrig för mig. Så nu lägger jag ner vanligt dejtande för min egen skull. Det är ju otroligt urhålkande för självkänslan att hela tiden gå på nit efter nit. Eller ja, de flesta man hittar på apparna vill man ju inte ens prata med. Och jag orkar inte prata, dra min livshistoria ännu en gång för någon kille som det ändå inte blir mer än max två dejter med.

Nej jag ska sluta dejta och börja ligga istället, det är enkelt och okomplicerat och skönt dessutom. Få personer är så underbara och villiga att anstränga sig som killar med sex i sikte. Och jag gillar ju bekräftelse och sex så det känns som den ultimata lösningen. Jag är ju dessutom vuxen med råge och får göra precis vad jag vill med mitt liv utan att någon ska ha synpunkter. Jag ska också bli porrpositiv, eller åtminstone sexpositiv, eller rättare sagt erkänna att jag alltid varit det. Jag ska ta min sexualitet och äga den en gång för alla.

Passande nog så var jag på möhippa i lördags och vi hade en burlesk-workshop. Där fick vi, förutom att lära oss olika ingredienser i burleskshow, också lära oss lite historia och hur mycket feminism och kraft det finns i burlesken. Min mer atletiska kropp underlättar månne inte för sensuella danser, men över man blir man kanske bättre och det vore toppen. Att känna sig sexig handlar ju inte bara om att se sexig ut.