Hittade ett utkast från 11 april och eftersom jag inte har något bättre i piplinen så postar jag det nu:
Eller TV utan kaffe. Gick på koffeindetox i några dagar för att ”vila ut”. Det är rätt värdelöst faktiskt. Trodde inte att en ynka liten tablett på 100 mg, alltså typ som en vanlig kopp kaffe, kunde göra sådan skillnad. Hur lever folk som inte dricker kaffe? Eller är jag bara exremt känslig? När jag tog första tabletten i tisdags fick jag hjärtklappning och kände mig underlig. Men det gick över, nu är allt som vanligt. Om det finns något sådant.
Har fått flytta hem till mamma igen på grund av en stark doft av terpentin i min lägenhet. Vädrar en massa men det verkar inte hjälpa, funderar på att skaffa en fläkt. Fy fan vad jag längtar tills renoveringen är över och jag kan bo som vanligt hemma hos mig. Får ångest av sånt här, eller om det är något annat.
Fördelen med ångest är att man kan bli en lite bättre person. I alla fall om man känner sig väldigt beroende av andra så att man gärna anstränger sig lite mer än vanligt för att vara andra till lags. Det känns på någon konstigt vis lite bra. Som om man återfått en superkraft och den superkraften är att vilja vara till lags. Jag kände så hela tiden förut, men sen gick det över, men nu är det tydligen tillbaka igen och det känns bra för jag tror att det är nyckeln till framgång som social varelse. Vet dock inte om social varelse och framgång är två ord som funkar ihop i samma mening, men jag är villig att försöka.

Lämna ett svar